Den sista FÄRJAN över BYÄLVEN
En bygdehistoria
Boken handlar om Högsäterleden i Värmland, som går mellan Södra Högsäter och Fyxnäs över Byälven, dess ursprung och betydelse för ortsbefolkningen.
Redan Karl XII lär här ha fraktat sina trupper med fälttåg mot Norge åren 1716 och 1718.
Under 1900-talets andra hälft pågick en lång kamp, för att få behålla den gamla leden, med en överfärjning om bara 75 meter, 3 minuter.
Färjan betyder allt för befolkningen, för arbeten, affär, skola, föreningsliv, umgängen privat och i bygdegård.
Under 1900-talets andra hälft, fick dock Vägverket i uppdrag av regeringen, att eventuellt lägga ner färjan, som man redan gjort med fem andra färjeleder i länet.
Folket protesterade högljutt i årtionden, med framförallt intelligens och uthållighet kämpade man, för att få behålla leden och lyckades.
Färjan finns kvar än i denna dag 2024. Nu är Högsäters färja den sista kvarvarande fordonsfärjan i hela Värmland i statlig regi.
De två fiktiva berättelserna följer de verkliga händelseutvecklingarna baserade på hörsägen och forskning. Själva upprinnelsen var att en liten flicka från Dalen i Gillberga socken omkom vid färjeläget år 1937.
Detta blev ett sorgens minne, som lever sig kvar bland folk än idag.
Boken innehåller fakta, dokument (för den som vill fördjupa sig i historiken som berör 348 år), historiska illustrationer, två dikter, tre sånger och många foton, även på nöjeslivet vid den gamla Kungshögen.
Den som bara vill läsa romandelarna, kan enkelt göra det.
Unterstütze den lokalen Buchhandel
Nutze die PLZ-Suche um einen Buchhändler in Deiner Nähe zu finden.
Bestelle dieses Buch im Internet
| Veröffentlichung: | 05.08.2024 |
| Höhe/Breite/Gewicht | H 22 cm / B 17 cm / 1064 g |
| Seiten | 464 |
| Art des Mediums | Buch |
| Preis DE | EUR 41.80 |
| Preis AT | EUR 43.00 |
| Auflage | 1. Auflage |
| ISBN-13 | 978-9-180-80010-5 |
| ISBN-10 | 9180800106 |
Über die Autorin
Mitt namn är Annika Larsson och kommer ifrån Gärdet, Jale, i Häljebol, Värmlands Nysäter i Gillberga församling, Säffle kommun. Där flyttade familjen in 1966 och brukade arrendet Nytomta gård. Tidigt började jag försörja mig på min sång som vissångerska, efter ha vunnit en stor amatörtävling i Mariebergsskogen 1982 i Karlstad. Denna ledde till en sångkarriär som frilansande vissångerska och jag fick många ovanliga sångjobb, bland annat att sjunga med stora politiker, såsom Karin Söder, Gunnar Sträng och Sven Aspling i samband med valturnéer, men även med våra mer lokala riksdags-, landstings- och kommunpolitiker. Jag var alldeles för ung för att få rösta, så jag brukade skoja; Ni får försöka påverka mig nu, så kanske jag röstar för ert lag nästa val. Jag frilansade i närmare tio år, både ensam och med olika musiker, och satt i två visklubbars styrelser under den tiden. Bl.a. i Visklubben Hallen i Karlstad. Där ingick jag även i en trio som framträdde med musiker. Med Visklubb-67 i Säffle bildade vi en grupp där vi framträdde med två olika program med Taubes och Cornelis sånger. Släktforskningskunskapen (ca 25 år nu), har varit en bra grund för mig vid arbetet med den här boken. Jag har sjungit mycket på bl. a. ålderdomshem och bygdegårdar, samt funnits i artistkataloger som frilansande vissångerska i flera år. Även det har varit en bra grund vid kontakter med många av personerna jag intervjuat för boken. Fast de flesta har jag ju känt sedan jag växte upp i Häljebol. 1991 fick jag uppdraget att rita historiska illustrationer till Gillberga hembygdsförenings hembygdsbok I Enens rike. Några av dem finns som tryckta tavlor. Innan det illustrerade jag bygdetidningen Gillbergabladet i några år. År 2023 fick jag förfrågan om att skriva en artikel i Bonnier Publications magasin Släkthistoria, Min Släkthistoria, på sex sidor.På Senior Days hemsida finns två korta resehistorier, där jag vann pris för båda. Jag har varit medlem i STIM sedan 1970-talet. 1985 gjorde jag ett kassettband som uppdaterades till CD år 2018 på begäran av Säffle Bibliotek och Gillberga hembygdsförening.
